Bilens historia börjas så tidigt som på 1700-talet, när man
skapade fordon drivna av ångmaskiner som kunde transportera människor. Liknande
transportmedel hade funnits tidigare, liksom ångmaskiner, men först då sattes
dessa företeelser samman och bildade något som påminner om det vi idag kallar
bil. På den tiden gick bilarna mycket långsamt, vilket kanske var tur,
eftersom bilbärgning och väg assistans var långt senare upptäckter. I
början av 1800-talet introducerades en bil med en förbränningsmotor som drevs
med naturgas, vilket på 1880-talet utvecklades till vår moderna bilmotor som
drivs med bensin. På 1900-talet introducerades elbilen, vilken inte lyckades
slå igenom förrän på 2000-talet. Under dessa vitt skiftande sekel har bilens
utseende förändrats och utvecklats, och gjorts i en mängd olika material.
Bilarna från början av 1900-talet, som vi idag betraktar som
antika, kallas på engelska ”brass era cars” – mässingsbilar. Namnet kommer av
att man under denna period använde mycket mässing till bilens detaljer, såsom
lampor och kylare. Bilarna var under denna period mycket dyra och få i antal.
Det var i samband med Henry Fords innovation som bilen började massproduceras,
vilket sänkte kostnaderna och gjorde bilen till ett mer tillgängligt
transportmedel. Från början hade bilar tillverkats småskaligt och fogats samman
för hand, men med löpande band-tekniken reducerades varje fabriksarbetares
arbetsområde vilket ledde till att bilar kunde produceras mycket snabbare än
tidigare. Konstruktionen var enkel: på en kaross av träspant monterades plåt, tillverkad
av kromvanadiumstål direkt från Henry Fords eget stålverk. Både material och
tillverkningsprocess var avhängiga för att skapa det revolutionerande fordonet.
Idag tillverkas de
flesta bilar i stål, vilket finns i en mängd utföranden och går att
anpassa för bilens olika delar. Tekniken förfinas ständigt, och under de
senaste tio åren har man skapat allt starkare bildelar. När höghållfast stål
pressas blir det starkare, och går att använda till i princip hela fordonet:
till golvet, detaljer, sidor och strukturdetaljer. Det nya stålet åstadkommer
lättare och därmed mer bränslesnåla bilar, och ökar dessutom bilens säkerhet
eftersom det har en större förmåga att ta upp energi. Utvecklingen har gått
långt sedan 1700-talet!
Bilen har medfört stora förändringar av transport genom
tiderna. Tidigare använde sig folk av transport via häst och vagn, båt eller
tåg.
Den första bilen konstruerades under 1800-talet och hade en
ångmotor, men bilens genombrott som samhällsfenomen genombröt inte förrän under
1900-talet.
Bilens ursprung kommer från de självgående vagnarna drivna
med ångmotorer som gjordes i uppdrag av militärmyndigheterna. Denna vagn gick
4km/h som var 15:e minut behövde fyllas om med vatten.
Sedan utvecklades det till förbränningsmotor, som byggdes av
Étienne Lenoir år 1862. Med den vagnen lyckades han färdas 9km på 3h. Senare
med ett nytt fordon lyckades han färdas 11 kilometer på 90 minuter.
Det kom att dröja till början av 1900-talet innan antalet
bilar ökade något. 1903 fanns fyra inhemska bilfabriker med en liten
produktion, Scania i Malmö, Vabis i Södertälje, Tidaholms bruk i Västergötland
och Söderbloms i Eskilstuna.
Hur ser de då ut idag? Jo, om man jämför de nya bilarna vi
har idag med de första som hade en ångmotor är det en stor skillnad. Tekniken
har gått mycket framåt och hela tiden finns det folk som försöker komma på nya
och bättre idéer. Utseendet har även ändrats, idag är det inga vagnar med motorer
utan det finns många andra olika modeller. Bilarna vi använder idag har
framförallt bensin som bränsle men även diesel är ganska vanligt.
Förbränningssifforna på diesel och bensin ligger på 4
miljarder och 6 miljarder liter per år bara i Sverige. Detta är även den
största nackdelen med bilen. Det förstör miljön och vår natur. Och vi måste
därför minska dessa siffror för att behålla våran natur och rädda miljön.
År 1989 förbättrade man kraven på avgasreningen i bilarna.
Alltså renar det utsläppen på t.ex. kväveoxider och kolväten, däremot inte
koldioxiden som då ökar växthuseffekten ytterligare. Men det finns miljövänliga
alternativ på bilar, t.ex. elbilen, eller miljöbilen, fordonet går på biogas
eller naturgas eller en blandning av de båda. Det är ett mycket bättre bränsle
än både bensin och diesel.
Kortare sträckor kan man cykla, gå eller åka buss om det
finns möjlighet för det, vissa bussar drivs med biogas vilket är ett
miljövänligare alternativ. Om fler antal människor skulle börja åka buss till,
skola/jobb osv skulle det bidra mycket till bättre miljö, även om man börjar gå
eller cykla kortare sträckor, om man t.ex. har nära till jobbet kan man cykla
istället för att ta bilen och förbruka av vår miljö och natur.
|
|
Grundämne
|
Beteckning
|
Bildel
|
Vikt (kg)
|
|
1.
|
Järn
|
Fe
|
Kaross
|
1 000,0
|
|
2.
|
Aluminium
|
Al
|
Kaross
|
120,0
|
|
3.
|
Kol
|
C
|
Stål m.m.
|
25,0
|
|
4.
|
Koppar
|
Cu
|
Elektriska kablar, kylare
|
20,0
|
|
5.
|
Kisel
|
Si
|
Glas
|
20,0
|
|
6.
|
Bly
|
Pb
|
Batteri
|
10,0
|
|
7.
|
Zink
|
Zn
|
Rostskydd
|
10,0
|
|
8.
|
Mangan
|
Mn
|
Stållegering
|
8,0
|
|
9.
|
Krom
|
Cr
|
Kromdetaljer
|
7,0
|
|
10.
|
Nickel
|
Ni
|
Ytbeläggning, rostfritt stål
|
4,0
|
|
11.
|
Magnesium
|
Mg
|
Aluminiumlegering
|
2,0
|
|
12.
|
Svavel
|
S
|
Stål
|
1,0
|
|
13.
|
Molybden
|
Mo
|
Motorsmörjning, stål
|
0,5
|
|
14.
|
Vanadin
|
V
|
Stål
|
0,5
|
|
15.
|
Fosfor
|
P
|
Stål
|
0,5
|
|
16.
|
Niob
|
Nb
|
Höghållfasthetsstål
|
0,2
|
I mindre mängder finns även antimon, arsenik, bor, barium,
gallium, germanium, guld, kadmium, kalcium, kobolt, litium, natrium, palladium,
platina, silver, strontium, titan, tenn, wolfram och zirkonium.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar