trommers prov

första bilden visar hur det blir när man gör trommers prov utan glukos, alltså bara vatten, och sen kokar det. kopparen löser ut sig och blir tjock och grumlig. innan man kokar är det blått. alltså har man först vatten då ist för druvsocker, några droppar CuSO4 sedan NaOH tills lösningen blir blå, sedan skakar du och tillsist värmer du det. då blir detta resultatet.

på andra bilden kan man se hur det blir när man kokar det och har med glukos. innan man kokar är det blått och övergår sedan till gröngul och därefter blir det orange. börja med glukos (druvsocker), sedan några droppar CuSO4, därefter NaOH tills lösningen blir blå, skaka och sedan värmer du den, då skiftar det först till gröngul innan lösningen blir klar orange färg. och det beror på att det innehåller druvsocker tillskillnad från den andra lösningen utan glukosen.

vilopuls

Planera en undersökning:

Hur lång tid tar det att få tillbaka vilopulsen efter 1 minuts ansträngning? 

Först ska du ta reda på din vilopuls. Ställ ett tidtagarur på 10 sekunder. En person tar tid och du håller fingrarna mot halsen och räknar dina hjärtslag under tiden. Skriv ner hur många slag du kommer upp i på tio sekunder. 

Ansträngning:

Burpies/jumping cross squats en minut. Välj en av dom. Ta tid en minut. 

Sätt fingrarna direkt mot halspulsådern när du är klar.

Nu behöver du två stycken tidtagarur, ett som bara står och tickar och ett som varvar tio sekunder. Din kompis tar tid tio sekunder, och räkna dina slag. Din kompis skriver ner antal slag, fortsätt nästa tio sek att räkna slagen. Och skriv ner. Du fortsätter att räkna slagen på det här sättet tills dina hjärtslag/10s matchar din vilopuls. 

Stanna den tickande klockan när du nått din vilopuls.

Och där har du tiden, men även en välundersökning på hur pulsen varvar ner samtidigt som du tar tid.

Färdigställ resultaten av antal slag per 10s i en tabell. 

Högst upp i tabellen skall din maxpuls stå. Följande tider och antal slag ska utgå från hur hjärtat varvat ner i kronologisk ordning. Längst ner skall din vilopuls stå. 

När du har en tabell färdigställer du resultatet i ett diagram. 

X-axeln skall stå för antal slag per 10s, och Y-axeln ska följa tiden som det tog att komma tillbaka till vilopulsen. 

Redovisa.  

Vilopuls 

68 slag per minut

Puls efter ansträngning 

efter första 30

146 slag

andra

114 slag

tre

70

1,5 minuter tog det att återhämta sig efter 1 minuts ansträngning. 

                          Undersökning

Frågeställning

Hur länge tar det att få tillbaka vilopulsen efter 1 minuts ansträngning?

Hypotes

Vi tror att efter mest sannolikt 1 minut ska pulsen ha återgått till vilopuls, och då går vi ut efter att pulsen ska vara den vilopulsen som den var innan 1 minuts ansträngning.

Material

Vi kommer inte använda oss av något speciellt material under vår ansträngning, vi kommer använda oss av vår egen kropp för att få upp pulsen i max puls. 

Det bli lättare om man använder kläder som är avsedda för träningen.

reagens på protein

Biuretprovet

Börja med 2cm proteinlösning
sedan några droppar NaOH jag stoppade ca 3 droppar
tillsätt sedan sist en droppe CuSO4 och sedan skaka.

Det blev en fin mörk violett färg.

padlet om cellen

klicka här

padlet, (redovisningar del 2 av det jag hade)

klicka här

padlet

klicka här
(fick ej med alla pga jag ej hade loggat in)

kroppen, sömn

                                    Sömn

När vi sover återhämtar sig kroppen, tillväxthormoner och immunförsvaret går igång och kroppen reparerar sig och växer. Immunförsvaret är som starkast då vi sover och stöter då som bäst bort bakterier och virus och återhämtar kroppens balans och gör sitt bästa för att laga allt som tagit skada på kroppen under dagen.

Om du tränar mycket och slösar mycket av din energi under dagen behöver du betydligt mer sömn än den som inte tränar eller rör sig någorlunda under dagen.

När man är sjuk vill man helst sova så mycket det går. Kroppen arbetar hårdare med att stöta bort bakterierna medan du sover eftersom som sagt arbetar immunförsvaret när vi sover. Du har även större behov av sömn om du är utsatt för mycket stress eftersom du behöver mer återhämtning.

Hur lång tid du behöver sova om dygnet beror helt på din ålder, energi förbrukning och ansträngning & utmattning under dagen. Ny födda sover ungefär dygnet runt. I tonåren behöver du som mest sömn, från 8-10 timmar som minst för att kroppen ska få den återhämtning den behöver. En vuxen behöver cirka 6-8 timmars sömn och pensionärer behöver endast 6-7 timmars sömn om dygnet.

Anledningen till att vi drömmer vet man inte säkert men det finns många olika teorier, vi drömmer som mest när vi gått in i djupsömnen, barn som mest i REM-sömnen. Dessa är olika sömncyklar vilket är olika sömn man går in i undernatten, varje cykel varar i cirka 1-2h, REM-sömnen är då man sover som djupast och den går man in i cirka den 9-10 timmen av sömn. De olika teorierna varför vi drömmer är:

(Det tränar nervsystemet via intryck från dagen, barnen drömmer mest och det är pga. inlärningen och sker i REM-sömnen då hjärnan är som mest aktiv.

En annan teori är freud, vilket innebär att drömmar är förträngda önskningar.)

Anledningen att det kan hoppa mycket mellan tid och rum när man drömmer är för att vår hjärnas tid & rumsbegrepp är väldigt dåligt medan vi sover.

Vissa går i sömnen, oftast som barn, kan även hända som vuxen men det är inte så vanligt. Att man går i sömnen är oftast ärftligt och händer när vi gått in i djupsömnen. Kan även bero på sömnbrist eller stress. Om man har dessa problem att man går allt för mycket i sömnen så att det kan vara farligt för en finns det lugnande medel, det som brukar användas bra till just sömngång är Valium.

Många har även sömnproblem, stora sömnproblem kan orsakas av för mycket, nikotin, alkohol eller koffein.

klicka här

padlet, cellen

http://sv.padlet.com/wall/xefmw17pav34

so/no/hkk

Norrmejeriets mjölk – tillverkas på norrmejeriet i Umeå och Luleå. Mjölk kommer från kor och mjölkas ur kossans spjälar, det är mycket D-vitaminer i mjölk, mjölken är pastöriserad.

Transporten sker i stora mjölkbilar, alltså lastbilar som transporterar mjölken.  Den transporteras ut till affärer, skolor, dagis, ålderdomshem osv. på affären köper kunderna mjölken och transporterar den oftast till sitt hem med hjälp av bil, cykel, buss, gång eller annat. Mjölken ska förvaras i kylen för att hålla sig kall och god.

Ersättare – eftersom vi bor i Norrland så är norrmejeriets mjölk det bästa alternativet eftersom det tillverkas i Norrbotten och är då närproducerat för oss här uppe, det är den störst säljande här och enligt mig den godaste av mjölken också vilket är positivt. Om jag skulle välja en mjölk som är näst bäst efter denna skulle det nog vara Arlas mjölk, dock är det ingen ersättare i mina ögon för ingen mjölk slår norrmejeriets enligt mig.

Arlas keso – Arlas keso är en grynig färskost som tillverkas av svensk mjölk och ystas med mjölksyrakultur och löpe till små runda ostkorn. För att få en krämig och smakrik ost blandas kornen med mjölk, grädde och lite salt. Keso har ett högt proteininnehåll, vilket gör att många även använder den i samband med träning. Varumärket Keso ägs av Arla sedan 1958. Keso säljs i förpackningar om 250 g respektive 500 g. Keso saluförs också med olika smaksättningar. Den benämning Arla använder för denna sorts ost är engelskans cottage cheese.

Transporten sker till affärer via lastbilar och in i kyldisken. Från affären transporterar kunden oftast varan hem till kylskåpet.

Ersättare – Lindahls keso är en bra ersättare för Arlas, Lindahls keso har ett annat namn dock och kallas ”cattage cheese” som är osten som keso använder sig av.  Det tillverkas även laktosfri keso och ekologisk.

Bregott – Bregott är ett smör som är gjort av Arla, det finns i olika sorter, mellan, havssalt, ekologiskt, normalsaltat och extrasaltat. 43% fetthalt med hjälp av tillsatt vatten. Varumärket Bregott har tidigare varit samägt av de olika mejeriföreningarna i Sverige. 2006 köpte dock Arla Foods loss varumärket från de övriga till en okänd köpeskilling.

Ersättare – jag hade vale norrgott som en bra ersättare eftersom vi hemma tidigare använde oss av Bregott men nu har bytt till norrgott. Norrgott är närproducerat men smakar samma och därför tycker jag att det är ett bättre alternativ att köpa närproducerat så vi får ha kvar bönderna i Norrland.

Falukorv - För att en korv ska få heta Falukorv måste den innehålla minst 45% kött. Förutom kött får den innehålla en viss mängd potatismjöl, salt, lök, druvsocker, socker, vatten och kryddor samt konserveringsmedel E250 och antioxidationsmedel E300.

Coop x-tras  falukorv har 50% kötthalt och även mycket vatten är tillsatt i korven.

Ersättare – Petterssons charks falukorv har kötthalten 57% vilket är bättre än Coop x-tras som innehåller endast 50% det är bättre för miljön med högre kötthalt. Petterssons är även närmare producerat än Coops vilket stödjer mer än om man köper Coops som är tillverkade längre från där vi bor.

Kycklingfilé – Eldorados kycklingfilé är från Danmark, innehåller 1,5 g fett varav mättat fett 0,3 g. Eftersom de har ursprunget från Danmark vet man inte hur kycklingarna har behandlats innan slakten, denna kyckling innehåller inga fiber heller. Denna kyckling är även halalslaktad vilket innebär att snittet är snittat på ett annat sätt och att även en person med muslimsk status närvarar under slaktningen.

Ersättare – kronfågelns kycklingfilé är gjort i Sverige och har fetthalten 1,5g, innehåller även fiber 1g. Denna filé är som sagt från Sverige och då närproducerad vilket stödjer Sverige mer att köpa av. I Sverige är kycklingarna frigående innan slakten. Svensk kyckling kan också vara halalslaktad förståss. Denna kyckling är väl behandlad innan slakten och jag anser detta som en bra ersättare framförallt för att den är ursprungligt från Sverige. Med hjälp av att köpa svenska varor hjälper vi de svenska samhället.

begrepp

addition - man brukar kalla det plus på vardagligt språk, talen man adderar heter term och term, svaret heter summa

subtraktion - talen man subtraherar kallas term och term, svaret heter differens, i vardagligt språk kallar man det oftast för minus, (-), Vid subtraktion bildas differensen (skillnaden) mellan två tal, termer.

multiplikation - talen man multiplicerar kallas faktor och faktor, svaret heter produkt

division - talen man dividerar kallas täljare och nämnare, svaret kallas kvot

kvadrat - liksidig, fyra örn och sidor, vinkel i 90 grader

rektangel - liknar en utdragen kvadrat, fyra hörn och sidor, dom parallella sidorna är lika långa

triangel - tre hörn och sidor, sidorna kan vara olika och lika långa

romb - en romb är en en fyrhörning där alla sidor är lika långa, fast utdragen och har hörnen nedåt, upp, och åt sidorna

parallellogram - fyra hörn, dom motstående sidorna är lika långa, den har en lutning.

rät vinkel - 90 gradig vinkel

spetsig vinkel - under 90 graders vinkel

trubbig vinkel - mer än 90 graders vinkel

triangelns vinkelsumma - vinkelsumman får vi genom att addera storleken på triangelns tre vinklar

deci - tiondelar, d

centi - hundradel, c

milli - tusendel, m

hekto - hundragram, 100g, h

kilo - tusengram, 1000g, k

mega - förkortas M, betyder miljon, 1 000 000

giga - förkortas G, betyder miljard, 1 000 000 000

tera - Förkortas T,betyder biljon 1 000 000 000 000

primtal - ett heltal som är mer än 1 och endast är delbart i ±1 och ±p (1 eller sig själv) t.ex. 2, 3, 5, 7, 11

medelvärde - ett medelvärde eller medium är ett lägesmått för ett genomsnittligt värde av något

medianvärde - talet i mitten efter man har sorterat i storleksordning t.ex. 22 28 37 43 52 då är 37 i mitten, då delar man 37 i antalet tal som finns och det är i dehär fallet 5. så svaret av det är medianvärdet.

mål för i år

mina mål för i år

koncentrera mig bättre
försöka höja mina betyg
inte skrika rakt ut, utan räcka upp handen ist

olika ord och begrepp i no

Ord/begrepp i NO

Ekosystem – allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde

Näringskedja – det att en organism äts av en annan som i sin tur äts av en tredje osv.

Näringsväv - Näringsväv är ett komplext samband mellan producerade och konsumerande organismer i ett ekosystem.

Producent – när någonting ger energi till något annat levande

Konsument – bryts ner av nedbrytare och kan ätas av asätare

Kretslopp – när det som händer i naturen går runt och runt i samma spår

Fotosyntes – en viktig process för allt levande på jorden, den sker i gröna växter som 

fångar upp solljus, växterna omvandlar solenergi, vatten och koldioxid till druvsocker och syre.

Klorofyll – ett ämne som ger växter deras gröna färg.

Ekologi – vetenskapen som behandlar samspelet mellan det levande organismerna och miljön vi lever i.

pH-värde – som att ta tempen vattnet. pH värdet mäter vattnets värde om de är surt t.ex.

utrustning (olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )

biologisk mångfald – alla liv på jorden och deras livsmiljöer

art – centrala byggstenar i den biologiska mångfalden

population – alla växter eller en art som finns inom ett begränsat område

energiflöden – i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika 

ekosystem.

organism – (franska organisme, av organe, jämförorgan), en- eller flercellig varelse (mikroorganism, växt eller djur) vars uppbyggnad möjliggör självständigt liv.

naturtyp - inom växtekologin område inom en viss naturtyp med storlek som bestäms utifrån naturtypens utseende och som ensam, eller flera tillsammans, skall vara så representativ som möjligt för den aktuella naturtypen.

nedbrytare - organism som bryter ned död organisk substans

utrotningshotad - sägs en art (eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från människan.

biosfär - den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.

närsalter - ett salt vars joner växter och alger behöver.

biomassa - inom energitekniken material med biologiskt ursprung som utnyttjas för produktion av biobränslen.

förmultning - inom energitekniken material med biologiskt ursprung som utnyttjas för produktion av biobränslen.

växtcell - inom biologin: den minsta levande enhet, omsluten av ett cellmembran, som bygger upp organismer.

djurcell - inom biologin: den minsta levande enhet, omsluten av ett cellmembran, som bygger upp organismer.

bekämpningsmedel - medel för bekämpning av mikroorganismer, växter eller djur som orsakar skada eller olägenhet, t.ex. bakterier, ogräs, skadeinsekter och skadegörare som råttor och möss.

övergödning - utveckling mot mera näringsrika förhållanden, oavsett om detta beror på en naturlig utveckling eller om förhållandena orsakats av människan.

försurning - ökande halt av vätejoner (protoner) i mark eller vatten.

Separationsmetoder

Dekantering - att en vätska avskiljs från en fällning eller från en annan, icke blandbar tyngre vätska

Filtrering - metoden att avskilja uppslammade (suspenderade) fasta partiklar ur en vätska eller gas genom att pressa vätskan eller gasen genom ett poröst skikt (filter ellerfiltermedel), på vars yta partiklarna fastnar och bildar en filterkaka.

Destillering - Destillation eller destillering är uppvärmning, förånging och kondensation av vätska i syfte att separera dess beståndsdelar som har olika kokpunkter

Kromatografi - Kromatografi (ordagrant "färgskrift" från grekiska chroma = färg, graphein = att skriva) är en separationsmetod som används inom kemin, då speciellt analytisk kemi för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma) 

Blandningar - En blandning är inom kemin en sammansättning bestående av två eller flera substanser som inte är kemiskt bundna till varandra

Lösningar - blandning av två eller flera ämnen

Löslighet - Ett ämnes löslighet i ett lösningsmedel är ett mått på hur stor mängd av ämnet som kan lösa sig i en viss mängd av lösningsmedlet

Filtrat - vätska som passerat ett filt

Laborationsrapport (syfte, metod, material, resultat, slutsats/diskussion

Planering av laboration 

Modell – en förminskning av något stort t.ex.

Partikelmodell - det är en modell av materians inre hur forskarna tror det det ser ut

Egenskaper hos olika ämnen – t.ex. hård, mjuk, osv..

Fasövergångar - En fasövergång är en abrupt förändring i ett ämnes tillstånd, då det går från en fas till en annan.

Aggregationsformer – stelnar, smälter, fast, flytande, gas osv..

Materia - är alla de föremål som har massa och utsträckning i rummet

Atom - är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper

Molekyl - En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar

Grundämne - ett ämne som endast innehåller atomer med samma antal protoner i atomkärnan. Exempel: "Denna ring består av grundämnet guld

Kemisk förening - En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner. Föreningar skiljs från å ena sidan grundämnen, som består av en enda sorts atom, och å andra sidan blandningar, som inte hänger samman kemisk

Kemiskt tecken - Ett kemiskt tecken är en förkortning för namnet på ett kemisk förening. Alla grundämnen har en kemisk beteckning bestående av en eller två bokstäver, utom några få människotillverkade grundämnen som har tillfälliga symboler med tre bokstäver. Systemet utarbetades av Berzelius och ersatte flera tidigare allt krångligare notationssystem baserade på alkemins grafiska symboler

Periodiska systemet - Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är en tabell över grundämne/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka varierar periodiskt med atomvikten och styrs av elektronkonfigurationen

Densitet - Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.[1] Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet; densiteten påverkar således direkt ämnets vikt

Systematiska undersökningar – undersöker något man inte känner till och testar sig fram t.ex.

Naturvetenskap - Naturvetenskap är läran om den fysiska världen

Vetenskapliga metoder - Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen

Förklaringsmodell – en modell som förklarar hur det ser ut eller är.

kemi ord och begrepp

kemi:

Separationsmetoder =

Dekantering =

Filtrering =

Destillering =

Kromatografi =

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma)

Blandningar =

Lösningar =

Löslighet =

Filtrat =

biologi ord ochbegrepp

biologi: 

Ekosystem = En del av naturen som är uppdelat i ett system.

Näringskedja = visar näringens transport genom ekosystemet. Producent – primärkonsument – sekundärkonsument -

Näringsväv = Ett komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem. En näringsväv visar bl.a. hur olika ämnen (näringsämnen och gifter) sprids och omvandlas i ekosystemet.

Producent =Växter, plankton

Konsument = Köttätare

Kretslopp = Att en viss grupp cirkulerar, e.x vattnets kretslopp det börjar om och om.

Fotosyntes = Levande organismer tar hand om energi och lagrar den.

Klorofyll = Ämnet som ger växterna deras gröna färg.

Ekologi = vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

pH-värde = pH är ett mått på hur sur eller basisk en vätska är.

utrustning (olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )

biologisk mångfald = biologisk mångfald är hur stor variation eller hur många olika av något det finns i naturen.

art = Beskriver ett slags organism, ex. Skogshare.

Population = En mängd med ex. människor som bor vid varandra.

Energiflöden = omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Organism = en- eller flercellig varelse (mikroorganism, växt eller djur) vars uppbyggnad möjliggör självständigt liv.

Naturtyp = Är mark eller vattenområden som skiljer sig från sin omgivning och som dels har en karakteristisk flora och djurarter, dels speciella och enhetliga miljöförhållanden.

Nedbrytare =organism som bryter ned död organisk art.

Utrotningshotad = utrotningshotad sägs en art (eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från människan.

Biosfär = den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.

Närsalter =

Biomassa =

Förmultning = 

Växtcell = 

Djurcell =

Bekämpningsmedel =

Övergödning = 

Försurning =