förbättring, pralinprinsessan

Plast tillverkas i huvudsak av olja, oljan i världen är inte förnyelsebar och kommer någon gång att ta slut om vi inte hittar en lösning, eller något annat än olja att använda oss av.  Eftersom vi förbrukar väldigt mycket olja på så kort tid.

Oljan utvinns inte heller i Sverige och har därför en lång väg för att ta sig hit och till andra länder där oljan ej utvinns. Om det fraktas med t.ex. tankbil så släpper ju förstås bilen ut avgaser, alltså koldioxid. Koldioxiden far upp i atmosfären och lägger sig som ett lager, detta leder till hål i ozonlagret som skyddar jorden mot farliga uv-strålar från solen, och på så sett skyddar det inte mot solens uv-strålar och vi får en högre medeltemperatur på jorden. Detta leder till att isbergen i Antarktis smälter, det kan leda till översvämningar i låga länder som Holland. Isbjörnarna klarar sig inte eftersom dom lever på t.ex isflak eller isberg, och om dessa smälter överlever dom mest troligt inte.

Förbränningen av plats bidrar alltså till växthuseffekten. Plast är lätt att färga med låg energiförbrukning. Och man kan återvinna 95 % av plast.

Aluminium kan kallas en kretsloppsmetall. Återvinning av aluminium gör en besparing på upp till 95 procent av energimängden som används vid tillverkning av aluminium från bauxit.

Aluminium lämpar sig särskilt väl för återvinning. Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av det som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Idag ligger den i genomsnitt på 73 procent. För transportfordon ligger detta tal på 95 procent och med väl utbyggt återvinningssystem räknar man med att komma upp i 90 procent som ett genomsnitt. Låg vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport.

Papper, det jag tycker är det bästa alternativet för företaget att använda sig av till sin pralin förpackning.

Papper framställs av trä, trä är en förnybar resurs och därför sparar vi mer på miljön av att använda oss av papper istället för plast eller aluminium. En till bra sak är att vi i Sverige har väldigt rikt på skog och har därför väldigt mycket trä att förbruka och plantera nytt. Träd och andra växter är ju väldigt bra eftersom de framställer och släpper ut syre som hjälper oss väldigt mycket, trädens mängd syre utsläpp är det största eftersom att det är vår största växt. Och om vi skulle få brist på träd skulle det leda till naturkatastrofer, t.ex. i regnskogar om det skulle bli brist där. Där skulle många djur och andra växter dö ut om det skulle blir brist på skog. I Sverige hade det lett till detsamma, naturkatastrof. Våra svenska djur hade inte klarat sig lika bra och jakten hade minskat och vissa djur hade förmodligen flytt. Vi hade ju överlevt med det hade blivit ett mindre syreutsläpp om man inte hade hunnit med att förnya antalet träd genom att plantera nya, vilket tar ett långt tag. Men pappers tillverkning har minst farliga utsläpp och påverkar miljön minst av dessa tre alternativ och just därför tycker jag att papper är det bästa alternativet. Man kan även säga att papper är närproducerat eftersom vi har många pappersverk i Sverige och mycket skog att förbruka här. Mycket att papperstillverkningen används och förbrukas från svenska skogar. Även nya blekningsmetoder har radikalt minskat miljöutsläppen. Utvecklingen går mot allt mer slutna processer. Blekning med klorgas har nu upphört vid svenska massabruk och den nya tekniken är väldigt energisnål.

Jämförelser; tillskillnad från plast och aluminium är papper den förnybara  resursen eftersom det är gjort på trä och man därför kan förnya det genom att plantera mer träd och skapa mer papper. Det finns en risk att plasten inte kommer kunna tillverkas mer om man ej hittar ett annat sätt att skapa det utan att använda sig utav olja, eftersom olja inte är en förnybar resurs och kan ta slut. Aluminium däremot är inte heller förnybar, det är gjort av en slags sten som finns och det går ju ej att plantera mer stenar. Däremot är aluminiumet vi har idag så pass att det går att återvinna i princip hur många gånger som helst.

Pralinprinsessan

Plast tillverkas i huvudsak av olja, oljan i världen är inte förnyelsebar och kommer någon gång att ta slut om vi inte hittar en lösning, eller något annat än olja att använda oss av.  Eftersom vi förbrukar väldigt mycket olja på så kort tid.

Oljan utvinns inte heller i Sverige och har därför en lång väg för att ta sig hit och till andra länder där oljan ej utvinns. Om det fraktas med t.ex. tankbil så släpper ju förstås bilen ut avgaser, alltså koldioxid. Koldioxiden far upp i atmosfären och lägger sig som ett lager, detta leder till hål i ozonlagret som skyddar jorden mot farliga uv-strålar från solen, och på så sett skyddar det inte mot solens uv-strålar och vi får en högre medeltemperatur på jorden. Detta leder till att isbergen i Antarktis smälter, det kan leda till översvämningar i låga länder som Holland. Isbjörnarna klarar sig inte eftersom dom lever på t.ex isflak eller isberg, och om dessa smälter överlever dom mest troligt inte.

Förbränningen av plats bidrar alltså till växthuseffekten.

Aluminium kan kallas en kretsloppsmetall. Återvinning av aluminium gör en besparing på upp till 95 procent av energimängden som används vid tillverkning av aluminium från bauxit.

Aluminium lämpar sig särskilt väl för återvinning. Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av det som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Idag ligger den i genomsnitt på 73 procent. För transportfordon ligger detta tal på 95 procent och med väl utbyggt återvinningssystem räknar man med att komma upp i 90 procent som ett genomsnitt. Låg vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport.

Papper, det jag tycker är det bästa alternativet för företaget att använda sig av till sin pralin förpackning.

Papper framställs av trä, trä är en förnybar resurs och därför sparar vi mer på miljön av att använda oss av papper istället för plast eller aluminium. En till bra sak är att vi i Sverige är väldigt rikt på skog och har därför väldigt mycket trä att förbruka och så nytt. Träd och andra växter är ju väldigt bra eftersom de framställer och släpper ut syre som hjälper oss väldigt mycket, trädens mängd syre utsläpp är det största. Och om vi skulle få brist på träd skulle det leda till naturkatastrofer, t.ex. i regnskogar. Där skulle många djur och andra växter dö ut om det skulle blir brist på skog. I Sverige hade det lett till detsamma, naturkatastrof. Våra svenska djur hade inte klarat sig lika bra och jakten hade minskat. Vi hade ju överlevt med det hade blivit ett mindre syreutsläpp om man inte hade hunnit med att förnya antalet träd genom att plantera nya. Men pappers tillverkning har minst farliga utsläpp och påverkar miljön minst av dessa tre alternativ och just därför tycker jag att papper är det bästa alternativet. Man kan även säga att papper är närproducerat eftersom vi har många pappersverk i Sverige och mycket skog att förbruka här. Mycket att papperstillverkningen används och förbrukas från svenska skogar. Även nya blekningsmetoder har radikalt minskat miljöutsläppen. Utvecklingen går mot allt mer slutna processer. Blekning med klorgas har nu upphört vid svenska massabruk och den nya tekniken är väldigt energisnål. 

bilens historia

Bilens historia börjas så tidigt som på 1700-talet, när man skapade fordon drivna av ångmaskiner som kunde transportera människor. Liknande transportmedel hade funnits tidigare, liksom ångmaskiner, men först då sattes dessa företeelser samman och bildade något som påminner om det vi idag kallar bil. På den tiden gick bilarna mycket långsamt, vilket kanske var tur, eftersom bilbärgning och väg assistans var långt senare upptäckter. I början av 1800-talet introducerades en bil med en förbränningsmotor som drevs med naturgas, vilket på 1880-talet utvecklades till vår moderna bilmotor som drivs med bensin. På 1900-talet introducerades elbilen, vilken inte lyckades slå igenom förrän på 2000-talet. Under dessa vitt skiftande sekel har bilens utseende förändrats och utvecklats, och gjorts i en mängd olika material.

Bilarna från början av 1900-talet, som vi idag betraktar som antika, kallas på engelska ”brass era cars” – mässingsbilar. Namnet kommer av att man under denna period använde mycket mässing till bilens detaljer, såsom lampor och kylare. Bilarna var under denna period mycket dyra och få i antal. Det var i samband med Henry Fords innovation som bilen började massproduceras, vilket sänkte kostnaderna och gjorde bilen till ett mer tillgängligt transportmedel. Från början hade bilar tillverkats småskaligt och fogats samman för hand, men med löpande band-tekniken reducerades varje fabriksarbetares arbetsområde vilket ledde till att bilar kunde produceras mycket snabbare än tidigare. Konstruktionen var enkel: på en kaross av träspant monterades plåt, tillverkad av kromvanadiumstål direkt från Henry Fords eget stålverk. Både material och tillverkningsprocess var avhängiga för att skapa det revolutionerande fordonet.

Idag tillverkas de flesta bilar i stål, vilket finns i en mängd utföranden och går att anpassa för bilens olika delar. Tekniken förfinas ständigt, och under de senaste tio åren har man skapat allt starkare bildelar. När höghållfast stål pressas blir det starkare, och går att använda till i princip hela fordonet: till golvet, detaljer, sidor och strukturdetaljer. Det nya stålet åstadkommer lättare och därmed mer bränslesnåla bilar, och ökar dessutom bilens säkerhet eftersom det har en större förmåga att ta upp energi. Utvecklingen har gått långt sedan 1700-talet!

Bilen har medfört stora förändringar av transport genom tiderna. Tidigare använde sig folk av transport via häst och vagn, båt eller tåg.

Den första bilen konstruerades under 1800-talet och hade en ångmotor, men bilens genombrott som samhällsfenomen genombröt inte förrän under 1900-talet.

Bilens ursprung kommer från de självgående vagnarna drivna med ångmotorer som gjordes i uppdrag av militärmyndigheterna. Denna vagn gick 4km/h som var 15:e minut behövde fyllas om med vatten.

Sedan utvecklades det till förbränningsmotor, som byggdes av Étienne Lenoir år 1862. Med den vagnen lyckades han färdas 9km på 3h. Senare med ett nytt fordon lyckades han färdas 11 kilometer på 90 minuter.

Det kom att dröja till början av 1900-talet innan antalet bilar ökade något. 1903 fanns fyra inhemska bilfabriker med en liten produktion, Scania i Malmö, Vabis i Södertälje, Tidaholms bruk i Västergötland och Söderbloms i Eskilstuna.

Hur ser de då ut idag? Jo, om man jämför de nya bilarna vi har idag med de första som hade en ångmotor är det en stor skillnad. Tekniken har gått mycket framåt och hela tiden finns det folk som försöker komma på nya och bättre idéer. Utseendet har även ändrats, idag är det inga vagnar med motorer utan det finns många andra olika modeller. Bilarna vi använder idag har framförallt bensin som bränsle men även diesel är ganska vanligt.

Förbränningssifforna på diesel och bensin ligger på 4 miljarder och 6 miljarder liter per år bara i Sverige. Detta är även den största nackdelen med bilen. Det förstör miljön och vår natur. Och vi måste därför minska dessa siffror för att behålla våran natur och rädda miljön.

År 1989 förbättrade man kraven på avgasreningen i bilarna. Alltså renar det utsläppen på t.ex. kväveoxider och kolväten, däremot inte koldioxiden som då ökar växthuseffekten ytterligare. Men det finns miljövänliga alternativ på bilar, t.ex. elbilen, eller miljöbilen, fordonet går på biogas eller naturgas eller en blandning av de båda. Det är ett mycket bättre bränsle än både bensin och diesel.

Kortare sträckor kan man cykla, gå eller åka buss om det finns möjlighet för det, vissa bussar drivs med biogas vilket är ett miljövänligare alternativ. Om fler antal människor skulle börja åka buss till, skola/jobb osv skulle det bidra mycket till bättre miljö, även om man börjar gå eller cykla kortare sträckor, om man t.ex. har nära till jobbet kan man cykla istället för att ta bilen och förbruka av vår miljö och natur.

	Grundämne	Beteckning	Bildel	Vikt (kg)
1.	Järn	Fe	Kaross	1 000,0
2.	Aluminium	Al	Kaross	120,0
3.	Kol	C	Stål m.m.	25,0
4.	Koppar	Cu	Elektriska kablar, kylare	20,0
5.	Kisel	Si	Glas	20,0
6.	Bly	Pb	Batteri	10,0
7.	Zink	Zn	Rostskydd	10,0
8.	Mangan	Mn	Stållegering	8,0
9.	Krom	Cr	Kromdetaljer	7,0
10.	Nickel	Ni	Ytbeläggning, rostfritt stål	4,0
11.	Magnesium	Mg	Aluminiumlegering	2,0
12.	Svavel	S	Stål	1,0
13.	Molybden	Mo	Motorsmörjning, stål	0,5
14.	Vanadin	V	Stål	0,5
15.	Fosfor	P	Stål	0,5
16.	Niob	Nb	Höghållfasthetsstål	0,2

I mindre mängder finns även antimon, arsenik, bor, barium, gallium, germanium, guld, kadmium, kalcium, kobolt, litium, natrium, palladium, platina, silver, strontium, titan, tenn, wolfram och zirkonium.