tisdag 15 mars 2016

Källkritik, fördjupning

I min fördjupning om olika preventivmedel har jag ungefär 90% av min fakta från ungmottagningens hemsida. 
Anledningen till att jag använt mig så mycket från deras sida är för att dom som jobbar där och skriver hemsidan är välutbildade barnmorskor, läkare, osv.. och det känns verkligen som en säker källa då. 
Det jag läst där stämmer ju även väl till t.ex. hur man använder de olika preventivmedlen, vad det gör, hur dom påverkar kroppen på olika sätt, användning och allt annat som dessa preventivmedel påverkar. 

Det positiva var även att jag redan visste ganska mycket om dessa olika preventivmedel, hur de används, ser ut, vad det gör med kroppen osv. 
Och det är ju inte heller någon artikel eller liknande jag läst från som t.ex. en privatperson skrivit, utan det är ju från riktiga läkare och utbildade barnmorskor. 

Jag tycker faktiskt att det är en väldigt bra hemsida om man vill veta mer om preventivmedel. 
Sen har jag läst lite på andra sidor men det står samma på de flesta andra jag läst också.

På ungdomsmottagningens hemsida finns även det mesta man behöver veta, det finns svar på nästan alla frågor kring preventivmedel. 

Använde mig även av en sida kallad preventivmedel.nu som också är en trovärdig sida skriven av utbildade läkare/barnmorskor osv.. 
där kunde jag hitta olika jämförelser av de olika preventivmedlen och där kan man få hjälp med att hitta det som är bäst för just dig.



måndag 14 mars 2016

dagbok idrott

      Dagbok idrott

Måndag 18
Sömn: 7h

Kost: Fil, Flingor & limpa med smör, ost och skinka, tropisk juice
Biff stroganoff, ris, blandad sallad (sallad, gurka, tomat osv), vatten
Köttfärssås och spagetti, gurka, paprika och mellanmjölk
Ett glas mjölk och en rostad limpa med sminka.

Rörelse: till bussen 300m, från bussen till skolan 100m, rörelse hela dagen i skolan, stan efter skolan i ca 2h, sen från bussen hem, sedan rörelse i hemmet (gå). Ingen träning

tisdag 19
Sömn: 7h ungefär

Kost: Fil, bär, limpa med ost, smör, gurka och ett glas oboy.
Risgrynsgröt, mjukbröd med ors och skinka, mjölk
Fläskfilé, pepparsås och ris, mjölk, gurka och paprika
Efter träningen en rostad limpa med ost och skinka och ett glas mjölk.

Rörelse: Till och från bussen, på skolan, i hemmet och handbollsträning mellan 5 till 6.

onsdag 20
Sömn ca 7h

Kost: yoghurt, limpa med skinka och ett glas vatten
Köttfärssås och spagetti, sallad och vatten
Lax och potatis med någon slags sås, paprika, gurka och juice

Rörelse: centrum efter utvecklingssamtal/skolan, efter det till gymmet med Amanda.

torsdag 21
Sömn ca 6,5h pga att jag sov efter gymmet så kunde ej somna sen förens sent

Kost: en limpa med smör, och en banan, hade bråttom så han knappt äta.
Potatisbullar, sallad och vatten
Hamburgare med dressing, gurka, paprika, tomat, mjölk

Rörelse: motionen man får på dagen och träning mellan 20-21.30

Fredag 22
Sömn ca 7h

Kost: en lingongrova med skinka och ett glas mjölk
Hamburgare, sallad och vatten
Pommes, fläskfilé, gurka, paprika, tomat, isbergssallad och trocadero

Rörelse: ingen träning men vanlig motion
Lördag 23
Sömn 6h pga att jag skulle med flyg  till stockholm/uppsala med handbollen kl 8

Kost: lingongrova med skinka, fil, flingor och juice
Mellan Lunch, en macka med ost och skinka, aloe vera pga att flyget vart försenat till 13 typ så vi fick en check på 150kr på kallax.
Lunch igen, cesar sallad på arlanda och red bull
Middag på hotellet, kyckling, potatis, tomat, gurka, saft.

Rörelse: vi spelade match

söndag 24
sömn: 7h

Kost: nybakat bröd, smör, ost, skinka, melon, gurka, paprika, oboy, multivitamindryck, yoghurt och flingor.
Lasange, sallad, tomat, gurka osv, vatten
Middag på alfredos på arlanda, en Vesuvius pizza

Rörelse: 2 matcher

måndag 25
sömn: 8,5h pga sjuk å hemma

Kost: rostad lingongrova med skinka, oboy
Hamburgare med ost och dressing, juice
Pasta, kyckling och vitpepparsås, mjölk

Rörelse: bara hemma pga sjuk

Tisdag 26
Sömn 9h hemma igen

Kost: lingongrova med ost och skinka, fil
nudlar, sallad, macka och juice
tacos, tillbehör, mjölk

rörelse, bara hemma pga sjuk

onsdag 27
sömn: 8h frisk så gick på skolan

Kost: lingongrova, juice
Chilli con carneln ris
Subway macka med kalkon, skinka, ost, sallad, gurka och vitlökssås

Rörelse: ingen träning


torsdag 28
sömn: 7,5h

Kost: lingongrova, vatten, banan
Köttsoppa, klimp, vatten, mjukmacka med ost
Kycklingfile, ris och currysås

Rörelse: handbollsträning 20-21:30

Fredag 29
Sömn: 7h

Kost: limpa, banan, mjölk, yoghurt
Nuggets, ris, sås, vatten
Klyftpotatis, oxfilé, pepparsås, gurka, paprika, isbergssallad, mjölk

Rörelse: ingen träning                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              


Jag har inte riktigt ätit eller motionerat mer/mindre eller nyttigare dessa två veckor. Det har rullat på som vanligt kan man säga. Jag har ätit lite skräpmat då jag var sjuk, max-mat, vilket var en cheeseburgare, pommes, dressing och läsk. Vilket inte är ett nyttigt alternativ men jag hade ingen aning om att vi ens skulle äta det och jag valde ej själv utan min styvpappa kom hem med det efter jobbet. Har inte ätit så mycket godis/chips och andra sötsaker. Har ätit glass en dag då jag var sjuk och sen godis på tåget från Kiruna med laget, åt även så kallad skräpmat då också, hela laget åt pizza innan vi for hem med tåget. Anledningen till att jag försöker att ej äta så mycket ”skräpmat” och godis och andra sötsaker är för att jag ej vill gå upp i vikt och det är inte heller särskillt bra för din hälsa. Det jag anser som skräpmat här är t.ex. pizza, hamburgare och pommes från snabbmatsaffärer, mat som ger snabb energi, och mat med mycket fett och kalorier. Så att det lätt blir för mycket. Bättre att om man kanske äter på max eller en pizzeria att man då tar kanske en sallad? Som ett nyttigare alternativ.

Jag har båda dessa veckor vart små krasslig och vissa dagar har det vart värre. Jag har vart hemma måndagen och tisdagen pga rejäl förkylning, jag gick till skolan för tidigt, skulle ha väntat någon dag till för att jag ej var riktigt frisk än. Helgen därpå spelade jag handbolls match och förkylningen blev värre. Den helgen har jag dock ej fått med här men det påverkade iallafall min förkylning och ledde till feber.

Och vissa dagar har jag helt enkelt fått för lite sömn eller för dåligt med frukost. Dessa veckor har jag hållit det relativt bra med frukosten med tanke på att jag ofta försover mig och då skippar frukosten för att hinna med annat vilket kanske inte är det smartaste att välja bort. Då jag vart sjuk och känt mig krasslig har jag ofta vart extra trött så då har jag faktiskt lagt mid tidigare än vanligt och ändå stigit upp vid 9 på morgonen ävem fast jag vart hemma från skolan, så då blir det automatiskt att jag somnat senast kring 23 några dagar efter det då det vart skola vilket är bra för det händer ofta att jag somnar vid midnatt och får då för lite sömn.

tisdag 8 mars 2016

preventivmedel, fördjupning

Vad vill jag veta?
Spiraler?
P-piller?
P-spruta?
P-stav?
Vanligaste preventivmedel?
Icke-dagliga preventivmedel?
Dagliga preventivmedel?
Sjukdomar?
Biverkningar?
Hormonella?
Barriär?
Mindre vanliga?

Spiraler
Kopparspiral
Kopparspiralen är en plastspiral med koppartråd lindad runt sig och är ett alternativ för de tjejer som inte kan använda sig av hormoner. Koppar förändrar miljön i livmodern och hämmar därmed befruktningen. Det finns både positiva och negativa saker med kopparspiralen. Det positiva är att det skyddar mot graviditet, den ger skydd även vid magsjuka eller diarré och du slipper tänka på ditt preventivmedel ofta. Kopparspiralen skall bytas vart 3dje eller vart 5te år man kan sätta in en ny direkt efter och man kan även ta ut dom när som helst. Negativa saker med denna spiral är att det kan göra ont vid insättning och uttagning, de kan ge rikligare blödningar och mensliknande smärtor. Precis som hormonspiralen sätts denna in av antingen en barnmorska eller en gynekolog.
Som sagt kan det göra ont när spiralen sätts på plats men det brukar gå över ganska snabbt. Om man vill kan man ta smärtstillande tabletter innan spiralen sätts in och när spiralen väl är på plats känns den inte.
I vissa landsting kan man få kopparspiralen kostnadsfritt i samband med besök på en preventivmedelsmottagning eller hos en barnmorska eller gynekolog. I andra landsting får man betala själv och det kan därför vara bra att undersöka vad som gäller i just det landsting där man bor.
Den passar bra om man inte vill eller mår bra av att använda preventivmedel som innehåller hormoner.

Om man har haft oskyddat samlag kan man använda kopparspiral för att inte bli gravid. Kopparspiralen måste då dock sättas in senast fem dygn efter man haft det oskyddade samlaget. Den kan sen tas ut eller så kan man ha den kvar om man vill ha fortsatt skydd mot graviditet.
Eftersom kopparspiralen inte innehåller några hormoner behöver man inte vara orolig för några andra biverkningar. Detta gör också att kopparspiral går bra att använda när man ammar.
Spiralen kan även sättas in direkt efter förlossning, men det är vanligast att man stoppar in den tidigast 6 veckor efter förlossningen
Man kan även använda kopparspiral även om man har nickelallergi.
Hormonspiral
Hormonspiralen har samma form som koppar spiralen, den sätts in på precis samma sätt, tas ut på samma sätt och efter samma antal år, alltså 3 eller 5 år. Spiralen är gjord av plast och på skaftet sitter en liten kapsel som innehåller hormonet gestagen.
Hormonspiralen påverkar sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. Spiralen påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg. Ägglossningen kan också utebli när du använder hormonspiral.

Precis som med kopparspiralen sötts den in av en barnmorska, gynekolog eller läkare och kan göra ont vid insättning. Samma där ka du också ta smärtstillande tabletter innan insättningen.

Under de första dagarna kan det kännas lite, typ som mensvärk. Men det går över och sen ska du inte känna av spiralen.
Om du inte sätter in en ny spiral då du tagit ut din tidigare eller om du vill få spiralen borttagen i förtid kan du bli gravid.
När spiralen är på plats ger den hela tiden ifrån sig en lite dos hormon som går direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnt upptag av hormon.

I början är det vanligt med oregelbundna blödningar men det brukar rätta till sig efter 3-6 månader. För många brukar mensen minska eller försvinna helt under den tid man har hormonspiral.

För att få en spiral ska du boka tid på en ungdomsmottagning eller en barnmorskemottagning. Det går också bra att få hjälp på en gynekologisk mottagning eller sesammottagning.
Oftast får du träffa en barnmorska, men det kan även vara en läkare. Vid besöket kommer du bland annat att få svara på frågor om din hälsa och din mens. Ibland får du även väga dig och tala om hur lång du är.

Precis som med P-piller t.ex. får du ett recept som skickas elektroniskt direkt till ett apotek. Du får sedan själv gå och hämta ut hormonspiralen och ta med den till den som ska sätta in den. Du kan gå till vilket apotek som helst för att hämta ut din spiral. På apoteket behöver du visa en legitimation.

Priserna är samma som med en kopparspiral, att om man är under 26 kan det i vissa landsting antingen vara billigare eller helt gratis.











P-stav
P-staven sätts in under huden på överarmen av en barnmorska eller läkare. Innan den sätts in får du bedövning. När p-staven är på plats syns den oftast inte, men du kan känna den om du rör vid området på armen. P-staven sitter kvar tills en barnmorska eller läkare tar bort den igen.
När p-staven väl är på plats avger den hela tiden hormon som går direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnt upptag av hormonet.
När du använder p-stav blir mensen alltid mer eller mindre förändrad. Det kan innebära perioder med oregelbunden mens eller perioder när du inte har någon mens. För en del som använder p-stav försvinner mensen så länge som p-staven är kvar. Hur det blir för just dig vet du först när du har provat.
P-staven ger skydd i tre år. Efter den tiden måste den bytas ut. Du kan bli gravid på en gång om du inte sätter in en ny p-stav eller om du tar ut den innan tre år har gått.

 Hormonet i p-staven påverkar kroppen och ofta behöver du lite tid att vänja dig. I början kan p-staven ge besvär som senare försvinner. Du kan till exempel få problem med blödningar, ont i huvudet, finnar, känna dig nedstämd eller få mindre sexlust. Oftast går detta över. Men om besvären inte har försvunnit efter tre till sex månader kan du pröva någon annan typ av skydd istället.

För att börja med p-stav bokar man tid på en ungdomsmottagning eller en barnmorskemottagning, gynekologisk eller sesammottagning.
Oftast är det en barnmorska du träffar eller en läkare. Dom ställer frågor om din hälsa och din mens, ibland får du även väga dig och tala om hur lång du är.
Staven kan sättas in när som helst, oavsett om du har mens eller inte. Om du sätter in den under mensens första fem dagar är du skyddad mot graviditet redan från första dagen. Sätter du in staven när du inte har mens tar det sju dagar innan du är skyddad mot graviditet. Har du samlag under den tiden är det viktigt att du skyddar dig med kondom.

Precis som med spiral skickas ett recept till apotek, och där kan du med legitimation hämta ut din p-stav på vilket apotek som helst i landet.

Du kan få p-staven uttagen när du vill. Boka en tid på den mottagning där du fick staven insatt. Om du inte vill bli gravid är det viktigt att börja använda något annat skydd mot graviditet direkt.
Det är olika hur snabbt mensen kommer igång efter att du har fått p-staven uttagen. En del får regelbunden mens direkt. För andra kan det ta flera månader. Det vanligaste är att mensen kommer tillbaka efter en till två månader.
Om du inte vill bli gravid är det viktigt att komma ihåg att skydda dig mot graviditet om du har samlag även om mensen inte har kommit tillbaka. Ägglossningen sker ungefär 14 dagar innan mensen kommer och det är då risken är som störst att bli gravid.







P-piller
När det gäller p-piller gäller det att hitta det som passar sig bäst, det finns flera olika p-piller. Viss innehåller mer östrogen och andra mer gestagen. Det gör att det påverkar kroppen på olika sätt och är då bra att hitta det som är bäst för just dig, det tar ca 3 månader för kroppen att vänja sig så ge det den tiden eftersom det i början kan vara många biverkningar. Det skyddar ej mot könssjukdomar. Kan speciellt i början ge biverkningar som till exempel finnar, spända bröst, nedstämdhet och minskad sexlust. Om du kräks, har kraftiga diarréer eller glömmer att ta en tablett, kan du inte vara säker på att vara skyddad och du måste komma ihåg att ta en varje dag.

P-piller innehåller östrogen och kan ge en ökad risk för blodpropp. Men den risken är väldigt liten. Till exempel är det större risk få en blodpropp när man är gravid än när man äter p-piller.
Risken för blodpropp ökar om du är kraftigt överviktig, har en förälder eller syskon som fått blodpropp eller om du själv haft blodpropp tidigare. Då brukar du rekommenderas att välja något östrogenfritt skydd mot graviditet, till exempel p-stav, hormonspiral eller minipiller.

Om p-piller funkar för dig får du precis som med de andra preventivmedlen ett recept som skickas elektroniskt till apoteken, och du kan då med legitimation hämta ut dina piller på vilket apotek som helst. Börja med dina p-piller med en gång, oavsett om du har mens eller inte. Det tar sju dagar innan du är skyddad mot graviditet. Om du börjar på mensens första dag är du däremot skyddad redan från den första dagen.
Du får själv bestämma vilken tid på dygnet du vill ta dina p-piller. Det kan vara bra att ta dem i samband med att du gör andra återkommande saker, som till exempel borstar tänderna eller äter frukost. Vilken tid du än väljer är det bra att ställa ett alarm den första tiden. Då minskar risken för att du ska glömma dina p-piller. Det finns även p-piller appar att ladda ner.

Som med de andra preventivmedlen är p-piller oftast gratis eller väldigt billigt om du är under 26 i de flesta landsting.

Om du tar dina piller regelbundet då du ska har du ett säkert skydd mot graviditet.


källkritik, fördjupning

I min fördjupning om olika preventivmedel har jag ungefär 90% av min fakta från ungmottagningens hemsida. 
Anledningen till att jag använt mig så mycket från deras sida är för att dom som jobbar där och skriver hemsidan är välutbildade barnmorskor, läkare, osv.. och det känns verkligen som en säker källa då. 
Det jag läst där stämmer ju även väl till t.ex. hur man använder de olika preventivmedlen, vad det gör, hur dom påverkar kroppen på olika sätt, användning och allt annat som dessa preventivmedel påverkar. 

Det positiva var även att jag redan visste ganska mycket om dessa olika preventivmedel, hur de används, ser ut, vad det gör med kroppen osv. 
Och det är ju inte heller någon artikel eller liknande jag läst från som t.ex. en privatperson skrivit, utan det är ju från riktiga läkare och utbildade barnmorskor. 

Jag tycker faktiskt att det är en väldigt bra hemsida om man vill veta mer om preventivmedel. 
Sen har jag läst lite på andra sidor men det står samma på de flesta andra jag läst också.

På ungdomsmottagningens hemsida finns även det mesta man behöver veta, det finns svar på nästan alla frågor kring preventivmedel. 

Använde mig även av en sida kallad preventivmedel.nu som också är en trovärdig sida skriven av utbildade läkare/barnmorskor osv.. 
där kunde jag hitta olika jämförelser av de olika preventivmedlen och där kan man få hjälp med att hitta det som är bäst för just dig.