olika ord och begrepp i no

Ord/begrepp i NO

Ekosystem – allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde

Näringskedja – det att en organism äts av en annan som i sin tur äts av en tredje osv.

Näringsväv - Näringsväv är ett komplext samband mellan producerade och konsumerande organismer i ett ekosystem.

Producent – när någonting ger energi till något annat levande

Konsument – bryts ner av nedbrytare och kan ätas av asätare

Kretslopp – när det som händer i naturen går runt och runt i samma spår

Fotosyntes – en viktig process för allt levande på jorden, den sker i gröna växter som 

fångar upp solljus, växterna omvandlar solenergi, vatten och koldioxid till druvsocker och syre.

Klorofyll – ett ämne som ger växter deras gröna färg.

Ekologi – vetenskapen som behandlar samspelet mellan det levande organismerna och miljön vi lever i.

pH-värde – som att ta tempen vattnet. pH värdet mäter vattnets värde om de är surt t.ex.

utrustning (olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )

biologisk mångfald – alla liv på jorden och deras livsmiljöer

art – centrala byggstenar i den biologiska mångfalden

population – alla växter eller en art som finns inom ett begränsat område

energiflöden – i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika 

ekosystem.

organism – (franska organisme, av organe, jämförorgan), en- eller flercellig varelse (mikroorganism, växt eller djur) vars uppbyggnad möjliggör självständigt liv.

naturtyp - inom växtekologin område inom en viss naturtyp med storlek som bestäms utifrån naturtypens utseende och som ensam, eller flera tillsammans, skall vara så representativ som möjligt för den aktuella naturtypen.

nedbrytare - organism som bryter ned död organisk substans

utrotningshotad - sägs en art (eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från människan.

biosfär - den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.

närsalter - ett salt vars joner växter och alger behöver.

biomassa - inom energitekniken material med biologiskt ursprung som utnyttjas för produktion av biobränslen.

förmultning - inom energitekniken material med biologiskt ursprung som utnyttjas för produktion av biobränslen.

växtcell - inom biologin: den minsta levande enhet, omsluten av ett cellmembran, som bygger upp organismer.

djurcell - inom biologin: den minsta levande enhet, omsluten av ett cellmembran, som bygger upp organismer.

bekämpningsmedel - medel för bekämpning av mikroorganismer, växter eller djur som orsakar skada eller olägenhet, t.ex. bakterier, ogräs, skadeinsekter och skadegörare som råttor och möss.

övergödning - utveckling mot mera näringsrika förhållanden, oavsett om detta beror på en naturlig utveckling eller om förhållandena orsakats av människan.

försurning - ökande halt av vätejoner (protoner) i mark eller vatten.

Separationsmetoder

Dekantering - att en vätska avskiljs från en fällning eller från en annan, icke blandbar tyngre vätska

Filtrering - metoden att avskilja uppslammade (suspenderade) fasta partiklar ur en vätska eller gas genom att pressa vätskan eller gasen genom ett poröst skikt (filter ellerfiltermedel), på vars yta partiklarna fastnar och bildar en filterkaka.

Destillering - Destillation eller destillering är uppvärmning, förånging och kondensation av vätska i syfte att separera dess beståndsdelar som har olika kokpunkter

Kromatografi - Kromatografi (ordagrant "färgskrift" från grekiska chroma = färg, graphein = att skriva) är en separationsmetod som används inom kemin, då speciellt analytisk kemi för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma) 

Blandningar - En blandning är inom kemin en sammansättning bestående av två eller flera substanser som inte är kemiskt bundna till varandra

Lösningar - blandning av två eller flera ämnen

Löslighet - Ett ämnes löslighet i ett lösningsmedel är ett mått på hur stor mängd av ämnet som kan lösa sig i en viss mängd av lösningsmedlet

Filtrat - vätska som passerat ett filt

Laborationsrapport (syfte, metod, material, resultat, slutsats/diskussion

Planering av laboration 

Modell – en förminskning av något stort t.ex.

Partikelmodell - det är en modell av materians inre hur forskarna tror det det ser ut

Egenskaper hos olika ämnen – t.ex. hård, mjuk, osv..

Fasövergångar - En fasövergång är en abrupt förändring i ett ämnes tillstånd, då det går från en fas till en annan.

Aggregationsformer – stelnar, smälter, fast, flytande, gas osv..

Materia - är alla de föremål som har massa och utsträckning i rummet

Atom - är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper

Molekyl - En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar

Grundämne - ett ämne som endast innehåller atomer med samma antal protoner i atomkärnan. Exempel: "Denna ring består av grundämnet guld

Kemisk förening - En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner. Föreningar skiljs från å ena sidan grundämnen, som består av en enda sorts atom, och å andra sidan blandningar, som inte hänger samman kemisk

Kemiskt tecken - Ett kemiskt tecken är en förkortning för namnet på ett kemisk förening. Alla grundämnen har en kemisk beteckning bestående av en eller två bokstäver, utom några få människotillverkade grundämnen som har tillfälliga symboler med tre bokstäver. Systemet utarbetades av Berzelius och ersatte flera tidigare allt krångligare notationssystem baserade på alkemins grafiska symboler

Periodiska systemet - Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är en tabell över grundämne/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka varierar periodiskt med atomvikten och styrs av elektronkonfigurationen

Densitet - Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.[1] Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet; densiteten påverkar således direkt ämnets vikt

Systematiska undersökningar – undersöker något man inte känner till och testar sig fram t.ex.

Naturvetenskap - Naturvetenskap är läran om den fysiska världen

Vetenskapliga metoder - Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen

Förklaringsmodell – en modell som förklarar hur det ser ut eller är.